Godkväll. Snart är det läggdags men jag skriver några rader först. Inatt sov jag så dåligt, som jag nästan alltid gör natten innan jag ska upp kl 5 för att jag ska öppna på förskolan. Vaknade på natten och var kissnödig och sedan var det så svårt att somna om. Men eftersom jag slutade jobbet redan vid kl12 så bestämde jag att idag skulle Milo och jag sova middag hemma i min säng. Det funkade bättre än jag hoppats på för även Milton somnade i dubbelsängen så där låg vi tre och sov som stockar hela eftermiddagen.

Sedan julpyntade jag lite. Jag måste verkligen skaffa några nya ljusstakar. De jag har är från bronsåldern. Inte bra. Magnus gick och lade sig redan vid sjutiden. Han vägrar fortfarande erkänna att han är sjuk. Nej det går ju inte för sig att vara hemma från jobbet en dag och krya på sig i lugn och ro. Nej sånt gör inte riktiga karlar. Riktiga karlara jobbar med lunginflammation, sprucken blindtarm och vinterkräksjukan (helst allt samtidigt).

OBS! Det är (tyvärr) inte mitt hem på bilden. Fast det var väl ingen som trodde det heller.

Det är inte bara Milton som gillar pirater. Det gör även Milo. Kolla in tesilen som han använder som örhänge.
Idag har det varit en riktig segdag. Jag har varit så trött, seg och orkeslös. Försökte piggna till genom att promenera i dagsljuset (vilket ljus) till jobbet med lite bra musik i lurarna men inte ens det hjälpte. Det är torsdag imorgon och veckans sista arbetsdag eftersom jag tagit ledigt på fredag. Jag avslutar dock arbetsveckan med utvecklingssamtal i grupp. Jippi (eller nåt). 

Idag fyller min goa arbetskamrat Marie år. Jag vet inte vad hon fyller så jag får väl fråga imorgon :)  Jag fick veta att jag får följa med i jobbflytten efter jul. Visst, jag kanske bara får vara med i januari och sedan börja springvika igen men jag är lycklig för varje dag jag får vara med mina underbara kollegor. Jag kommer att sakna dem så när mitt vik är slut:( Jag har aldrig mått så bra på arbetet som tillsammans med dem.  Så nu gäller det att ta vara på den tid som är kvar. Vi flyttar lokaler till Bråtens förskola, glömde jag ju att skriva:)

Nu väntar ducshen på mig. Bye.

som jag har snott från Helens gamla hemsida. Jag ville så gärna att ni läsare skulle se hur vi såg ut innan vi blev gråhåriga och glåmiga av sömnbrist. Vi var så unga och partysugna på den tiden. Året var 2001 och vi hade inga svårigheter att sova till 11:30 en lördagsförmiddag, äta skäpmat 7 dagar i veckan och dricka coca cola till varje måltid. Nuförtiden är det ingen ide att gå ut och partaja för när jag börjar gäspa sådär vid niotiden så är det bara för mig att gå hem och lägga mig. Jag är så jädrans kvällstrött. Dessutom lockar det inte det minsta att stå på något uteställe med en drink i handen. Jag vill ju vara hemma med min familj på kvällarna. Förresten kolla på nedersta fotot. Magnus hade en frisyr.

Missa inte tvserien Grotesco som börjar på måndag. Jag tror det är på 4an.

Imorgon är det lördag och RÖD DAG. Det borde vara förbjudet att sätta röd dag på en lördag. Affärerna är ju stängda här i byggden på röda dagar. Det finns inget kul att göra när Lindex och HM har stängt. Tur att några loppis struntar i att det är röd dag och håller öppet. Loppis kan man alltid lita på.

Det finns en anledning till att vi köper med och äter skräpmaten hemma. Skulle vi sitta på restrangen och äta skulle nog de farliga små monstren skrämma slag på övriga gäster.

Det blev en lungn men lyckad midsommarafton. Vi spenderade kvällen i stockholmarnas stuga i Ullvettern. Jättegod mat och dryck bjöds det på. Milton hade jättekul tillsammans med de andra barnen. Han kramades med Alva flera gånger (enligt honom själv). Anton som inte ens fyllt tre lyckades dra upp en stor fisk (se bilden högst upp)Tyvärr  fick jag ingen bild där Anton stod nära fisken för han tyckte den var lite läskig. Den spratt till i fisken så blodet stänkte när jag skulle ta kort på dem så pappa Mattias fick hålla i fisken och jag fick ta ett separat kort på Anton ( snyggingen i beiga skjortan). Milo var med nöjd med kvällen. Han lekte lite med söte Eric som är nyss fyllda ett och ett riktigt charmtroll. Tyvärr verkar jag inte ha tagit kort på honom. Jag fattar inte hur jag kunde missa det :( Det blev inte så sent för båda killarna var trötta och jag var med ganska seg.

Idag har jag roat mig med att tvätta och stryka. Ja det var väl så lagomt roligt. Jag satte ut lite kläder på tradera, men det verkar som folk har annat för sig än att sitta hemma framför datorn (förutom jag) Det lutar åt att jag får bli gatumusikant. Jag får väl stå utanför Ö&B och spela på min keyboard från tidigt nittiotal. Det är det enda instrument jag äger. Jag kan ju också låtsas att jag är blind, döv eller amputerad ( eller allt på samma gång) så kanske jag får någon extra krona att spendera på Lindex. Nej nu ska jag läsa i min bok Matthandlaren Olssons död av Karin Wahlberg. Den är bra den.

Här är några semesterbilder från när vi var på Mallorca förra veckan. Vi hade det riktigt härligt och soligt. När vi kom fram till Mallis var det kväll och regnet öste ner. Dagen därpå var det soligt men väldigt kallt och blåsigt. Jag längtade efter mina fingervantar. Man kunde inte sitta inne på hotellrummet för där var det ännu kallare. Dagen efter var det dock varmare ute och sedan var det varmt och sligt varje dag. Men det var lika kallt i hotellrummet. När vi smörjde in oss och barnen men solkräm fick de kycklingskinn och jag hade nästan ingen känsel i mina stelfrusna fingrar. Ja jag kanske överdriver lite (som vanligt) men det var ganska kallt. Nog om kölden på rummet. Milton lekte och badade sig igenom semesern. Milo hade stundtals kul men jag tror att han inte njöt av den lika mycket som vi andra. Magnus kom på den supersmarta ideen att packa ner Miltons sparkcykel + hjälm i resväskan. Så när vi skulle någonstans så åkte Milton sparkcykel och det var nog tack vare den som vi fick se lite av Alcudia. Att gå långa sträckor hade nog inte varit någon höjdare för Milton och vagn har han ju inte åkt sen han fyllde tre.
Flygturen från Karlstad till Palma var en riktig mardrömsfärd. Milo skrek sig igenom hela flygturen och båda Magnus och jag var trötta och stressade. På tillbakaresan gick det mycket bättre. Då somnade Milo och sov över en timme.
Det var mycket skönt att komma iväg på semester. Tack mamma för sponsringen. Utan henne hade vi aldrig kommit iväg.

Idag drar vi till Mallorca. Det ska bli så kul. Pojkarna är nedpackade (som ni kan se på översta bilden) och Milos nya superfina kläder som Tanja har sytt är med nedpackade. Visst är de läckra. Jag är så nöjd. Vi får lunch hemma hos mamma och pappa innan vi beger oss till Karlstad flygplats så vi slipper svälta. Vi ses när vi kommer hem igen. Bye så länge.

Igår när Milton fyllde 4 år. Milo som fyller idag firades också. Pojkarna fick så många fina presenter och jag hade införskaffat en tårta från Bagarns. Mormor hade bakat en sockerkaka och båda killarna frossade i godsaker tills de var vilda av sockerchockerna de fick.

Grattis till lillprinsen Milo som idag fyller 1 år. Jag kan inte riktigt fatta att han snart inte är bebis längre. Men mammas minsting kommer han förstås alltid att vara.

Idag är Milo 10 månader. Tiden går för fort. Snart flyttar han väl hemifrån också. Min lille knubbe-gubbe.

I söndags var vi i Stockholm på dop. Det var min kusin Ulrikas lille Erik som döptes. Han var så söt och skötte sig galant under hela dopet. Inga ledsna miner där inte. Efter dopet blev det smörgåstårta och doptårta. Det var så kul att träffa släkten. Det händer tyvärr inte allt för ofta. Jag fick knappt någon tid att prata med dem eftersom Milo inte var på humör utan skrek och gapade så fort någon ens vågade sig på att titta på honom. Social kille va. Den jag pratade mest med var nog kyrkans kantor. Eller rättare sagt, hon pratade och jag lyssnade. Hon drog fram en stol och satte sig mitt emot mig och började prata gamla minnen som hon hade från Karlskoga  där hon bott som ung och rabblade sedan upp alla karlskogingar hon känt. Hon undrade om jag var född på sextiotalet. Tydligen ser jag ut att vara i fyrtioårsåldern. (Det måste ha varit för att mina öron hade slaknat av allt hennes prat och min underläpp darrade av snarkningar). Nej nu var jag inte snäll. Lite snopet blev det när jag kollade klockan och den var nästan sex. Vi kastade i oss tårta, kissa, tacka och sprang till bilen. När vi satt i bilen så insåg jag att min klocka var inställd på sommartid. Den var ju bara fem. Vi var ändå inte hemma förrän nio eftersom Milo bajsade två gånger på vägen hem och så besökte vi förstås Macdonalds för lite kvällsmat.

Förut var vi till coop och handlade lite och eftersom mormor och morfar var med så blev det en liten present till Milton. Matlagningsgrejer i plast fick han och nu har han gjort massa goda maträtter. Pizza var nog min favorit medans bajs inte var någon höjdare.
Magnus är ju i Rom just nu och än så länge verkar de inte ha gjort så mycket intressant. Han var inte imponerad av staden utan tyckte att Rom liknade en väldigt smutsig förort. Det ska bli kul att prata med honom ikväll och höra vad han har gjort under dagen.

Milo har fått sin första förkyning. Han har haft så trånga gångar i näsan sen han föddes och nu är det såklart extra besvärligt. Ledsen är han med och äter inte så mycket. Det blir ingen tur till öppna förskolan som vi hade planerat. Milton är nog med på gång att bli förkyld. Vi hade bjudit hem hans bästa kompis Elias imorgon men det får skjutas upp några dagar.

Allt som har ögon näsa/nos och mun är intressant. Här har Milo ett djupt samtal med tre goda vänner. De tre vännerna är dock inte lika pratglada som Milo och då tröttnar han snabbt. Men om han kollar på tecknat på våran moderna platt tv så både rör sig och pratar figurerna. Milo blir förstås överförtjust och babblar på som en tok och fäktar med både armar och ben. Han är en ganska social kille.

I morgon är min lille gosse tre månader.  Han har börjat att få sitta korta stunder i en hög barnstol som står vid köksbordet. En tjock kudde får han ha bakom ryggen och sen är han supernöjd och gladast i karlskoga.

I söndags åkte jag och Helena in till Marieberg och shoppade. Jag var rädd att Helena skulle tycka att jag var jobbig i affärerna. Att jag var för länge i provhytterna och att hon skulle få stå och vänta  utanför affärer som jag var inne i. Eller att vi inte skulle passa ihop som shoppingpartners. Jag hade fel. Hon var jättekul att shoppa med och vi kom hem med många påsar. Jag köpte en skinnjacka, lite smycken, jeansleggins, en kjol och några t shirts. Helena köpte upp hela Gina Tricot. Nej jag skoja bara. Jag köpte inte en vit klänning med turkosa broderier på Indiska för 249 kr. Men det borde jag gjort. Då hade jag sluppit tänka på klänningsjäveln hela tiden.

Milton krånglar nåt enormt när jag ska lägga honom. Om han gör det imorgon med så får jag ett nervsammanbrott. Jag orkar verkligen inte mer.  Oj vad negativt det blev här då. Men det är ganska kasst att vara ensamstående under veckorna. Tur att man har mamma och pappa så nära. Vet inte vad jag skulle göra annars.

Gårdagen gick alldeles för fort. Jag hann inte med såmycket som jag hade velat. Förkylningen som varit på gång sen i måndags bröt ut. Jag mådde kasst. Fattar inte varför det ska ta så många dagar för en sketen förkylning att bryta ut. På eftermiddagen var vi på dop i Lunedet. Det var Emma och Pers lilla Nova som döptes. Det var så fint och nova var så söt. Hennes dopklänning var så himla fin. Skulle verkligen vilja ha något liknande till Milo. Vi hade köpt ett silverhalsband med ett rosa hjärta till Nova. Hoppas de gillade det. Det är ju så svårt att köpa presenter.   På kvällen hittade Magnus en påse med tidningar på vår yttertrappa. Det var Helen som varit förbi med Föräldrar och Barn tidningarna som hon lovat att jag skulle få. Jag (som älskar tidningar) blev göörglad. Tack Helen.

Idag har Milo skrikigt från morgonen till typ kl tre. Han hade magknip. Jag hade tänkt att städa så att jag kunde bjuda hem Carin och Ulrika imorgon men jag fick inget gjort så jag får bjuda hem dem nästa vecka istället. Till slut somnade Milo i pappas famn så jag gick ner till stan och köpte byxor till Milton som bara växer och växer och lite mat från Willys.
Igår var vi till Bvc och kollade Milos vikt och längd. Han väger nu 3650 och är 51 lång. Han har alltså gått upp ganska mycket på två veckor. Det måste vara för att jag har grädde i tuttarna. Nu fick sköterskan också se med egna ögon var rörlig Milo är. Hon blev nog lite förvånad när hon såg att han flyttade runt på skötbordet. Själv tycker jag mest det är jobbigt. Milton var ju helt tvärtom. Han låg helt stilla i flera månader. Det gick bra att lämna honom i soffan utan att han ramlade ur. Milo vände sig från rygg till mage redan när han var några dagar. Jag vet att det låter otroligt. Han måste helt enkelt ha rullat så han först låg på sidan och sedan tippat över på magen. Annars kan man ju undra hur det ska sluta. Att han lär sig gå vid två månader eller nåt. Nej fy. Då föredrar jag att han blir sen som Milton. Han lärde sig gå när han var 1 år och 3 månader. Då kunde han inte springa ifrån mig. Det var tider det. Det passade en seg och lat mamma som mig.

Jag blir bara större och större för varje dag. Vägde mig i fredags och insåg att jag faktiskt inte gått upp så mycket som jag trott. Jag har ju ägnat stor tid till att äta så det är nästan konstigt att jag inte gått upp mer. Fast eftersom jag är kort som en dvärg så syns varje hekto.
Igår hade vi lördagslyx och köpte hem en varsin plankstek från Resturang Colloseo.  Det var såå gott och idag har vi inte varit mycket sämre. Vi har nämligen stått ute i snöovädret och grillat kycklingfile. Det blev en tidig grillpremiär i år. Vi var dock inte först i kvarteret med att grilla utan det var våra grilltokiga grannar som grillar året om. Potatisgratäng och tzaziki åt vi med. Mille åt grillkorv med bröd och var också nöjd.

Nu räknar jag inte längre hur många veckor det är kvar till förlossningen utan dagar. Endast 37 dagar är det kvar. Jag ska faktiskt börja packa väskan som ska med till bb. Förra gången tog jag med kortlek för jag tänkte att jag och Magnus skulle spela kort mellan värkarna. Ha ha, hur dum får man bli? Denna gång skippar jag kortleken. Man är ju så fokuserad på värkarna så det existerar inget annat just då. Det kanske är annorlunda för dem som har någon form av smärtlindring, jag vet inte. Det ska bli spännande att känna om värkarna är lika denna gång eller om det gör mera ont och jag behöver sån där ryggbedövning. Denna gång har jag inte övat profylaxandning så jag kanske inte är lika avslappnad som förra gången.

Jag vet inte riktigt vad men det kanske är förverkar eller nåt liknande. Jag hade inga förverkar förra graviditeten så jag har inget att jämföra med. Men det känns som lite molande mensvärk längst ner i magen + att det är något som sticker längst ner på vänster sida lite då och då. Jag tog en lång varm dusch förut för att magen skulle lugna ner sig men det hjälpte inte. Alltså det gör inte ont men det är ändå lite störande. Det spänner och håller på så inget känns bekvämt. Jag tror inte att det är förlossning på gång. Jag ville bara skriva av mig lite. Tycker att det känns lite jobbigt men samtidigt spännande. Imorgon är det sex veckor kvar till beräknad födsel. Men vem vet det kanske bara är fyra veckor kvar, eller om jag har otur, hela åtta veckor kvar. Som om jag skulle palla två månader  till med min gigantiska jättemage.