Dop
I söndags var vi i Stockholm på dop. Det var min kusin Ulrikas lille Erik som döptes. Han var så söt och skötte sig galant under hela dopet. Inga ledsna miner där inte. Efter dopet blev det smörgåstårta och doptårta. Det var så kul att träffa släkten. Det händer tyvärr inte allt för ofta. Jag fick knappt någon tid att prata med dem eftersom Milo inte var på humör utan skrek och gapade så fort någon ens vågade sig på att titta på honom. Social kille va. Den jag pratade mest med var nog kyrkans kantor. Eller rättare sagt, hon pratade och jag lyssnade. Hon drog fram en stol och satte sig mitt emot mig och började prata gamla minnen som hon hade från Karlskoga där hon bott som ung och rabblade sedan upp alla karlskogingar hon känt. Hon undrade om jag var född på sextiotalet. Tydligen ser jag ut att vara i fyrtioårsåldern. (Det måste ha varit för att mina öron hade slaknat av allt hennes prat och min underläpp darrade av snarkningar). Nej nu var jag inte snäll. Lite snopet blev det när jag kollade klockan och den var nästan sex. Vi kastade i oss tårta, kissa, tacka och sprang till bilen. När vi satt i bilen så insåg jag att min klocka var inställd på sommartid. Den var ju bara fem. Vi var ändå inte hemma förrän nio eftersom Milo bajsade två gånger på vägen hem och så besökte vi förstås Macdonalds för lite kvällsmat.
Ja, det var kul att träffa er! Men som sagt så hann man ju knappt med nånting.
Jag hade trott att vi kanske kunde ha suttit vid samma bord men borden var ju lite "små", men jag fick sitta och prata lite med Kerstin och Affe istället!
Stackars dig som blev utvald av den där kantorn. Hon satt bredvid oss först (och dina föräldrar) och hon verkade lite konstig, minst sagt. Såg att hon satte sig bredvid er och undrade vad hon ville.
Snart är det sommar (eller i alla fall vår), då blir det säkert lite mer träffar! :)
Hej Kristina och tack för ett gott skratt,höll faktiskt på att ramla av stolen, det var en kul kommentar ang. kantorn. Tack för den fina bilden på några personer som jag tycker mycket om.Synd att vi fick så lite tid att prata i söndags, vi får ta skadan igen till sommaren.Hälsa din familj, Björn hälsar också, vi har gått våra fem kilometrar, idag var det bara nio grader kallt. Kram från Gunnel.
Hej Kristina!
Vilka härliga texter du har. Stackars, stackars dig hon verkade ju inte riktigt riktig den där kantorn. Hon var snabb på att bjuda in sig själv till lite tårta och jag hade inte en chans att hindra henne. Tydligen dök hon även upp på Williams dop för din mamma kände igen henne. Lyckligtvis hade jag förträngt det. Visst är det synd att man inte hinner prata mer när ni åkt så långt med två små barn. Jättesynd! Men det värmer ändå i hjärtat när så många vill komma och förgylla Eriks första fest (förhoppningsvis långt i från den sista!) Hoppas att Milos bajsstopp inte berodde på dåliga bakverk .... Tack så mycket för de fina presenterna. Det lilla tåget kommer att bli perfekt framöver när det är dags för födelsedagskalas och bankbrädan kommer säkert att bli en favorit. Erik älskar och banka och prassla med sånt han kommer över. Det var kul att se dina små, Milton har blivit en stor och snygg kille och lille Milo och Erik kommer säkert att få anledning att leka med varandra framöver när det är dags för midsommarfest. Än en gång tack för de fina presenterna och det var verkligt kul att ni kom! Och du, skippa det där med tjockångesten ... du kommer att få springa bena efter dig när dina grabbar kommer i gång ordentligt. Kram från kusin Ulrica
Tack så mycket för ett jättefint dop. Erik var ju sååå söt, och Willian och Linnea var superfina de med. Jag måste erkänna att jag fällde en tår i kyrkan för ni var så fina när ni stod där framme hela familjen.
Jag kan garantera att Milos bajsstopp inte berodde på bakverken för han fick bara lukta på läckerheterna. Nej det var bara dålig tajming från Milos sida. Ibland tror jag nästan att han vill jävlas med oss lite.
Pappa kände med igen den pratiga kantorn och sa att de råkat ut för henne på William eller Linneas dop och att hon varit lika snacksalig då med.
Hoppas att vi ses till sommaren så de små knattarna kan få bekanta sig lite med varandra.
Kram från Kristina.
Hej Gunnel.
Det var duktigt av er att gå 5 km. Jag ska försöka röra mera på mig. Man mår ju så bra när man rör sig lite oftare. Ja visst var det synd att vi inte fick så mycket tid att prata. Kantorn var nog den som pratade mest på hela dopet, trots att hon inte stannade tiden ut :) ha ha. Nej men ärligt talat så brukar det vara svårt att få tid att prata på tilställningar med mycket folk. Det många att hälsa på och krama och sedan blir det de vanliga standardfrågorna som "hur är det" "är allt bra med er" osv. När man sedan är på hemväg så inser man att man faktiskt inte pratat ordentligt med någon. Men som du sa. Det får vi ta igen till sommaren. Det var iaf ett jättefint dop och det var så kul att få se och träffa släkten.
Kram från Kristina
