kristinamille

Det var riktigt nära, men jag knep ihop benen så gott jag kunde och till slut fick de varsin födelsedag, Milton och Milo. Klockan 00.04 den 21 april kom han, vår lille Milo. Han vägde 3190 gram och var 49 cm lång. Förlossningen var skrattretande enkel och det känns nästan som skryt att berätta om den men jag gör det iaf.

Klockan 16.00 i måndags gick vattnet just när kom ur duschen. Först sipprade det bara lite men efter en stund började det rinna ordentligt. Kl 16.30 hade vi släktkalas för Milton. Jag hade börjat känna av lite  molvärk i magen. Klockan 19 åkte vi in för en kontroll. De kollade inte om jag var öppen. Jag fick välja på att stanna kvar eller åka hem. Jag valde att åka hem. Vi köpte med lite mat från Mcdonalds och käkade medans Magnus började klocka mina värkar som inte kändes så speciellt smärtsamma. Sedan tog jag en dusch vilket var den bästa smärtlindring jag provat. Värkarna blev både kortare och mindre smärtsamma. Magnus sa att det var 3-4 minuter mellan värkarna så vi beslöt oss för att åka in till bb. Vi kom in vid 22.30 och min barnmorska var så snäll och bra. Hon satte ett sånt där bälte runt min mage och kollade barnets hjärtfrekvens och kollade på nån apparat( kommer inte ihåg vad det kallas). Sedan när klockan var lite över 23 så fick jag bada med levande ljus på badkarskanten och ett glas juice brevid mig. Det kändes lite lyxigt. Jag hittade dock ingen bekväm sittställning. Det kändes som om det gjorde ont i rumpan under värkarna. Sedan fick jag två starka värkar i tät följd och jag bad om att få lustgas. Det fick jag inte. Jag hann bara in i förlossningsrummet så fick jag en ny värk och nu hängde jag över Magnus och jag tror att jag slickade honom på armen för jag fick in massa hår i munnen. Barnmorskan bad mig att lyfta på fötterna så att hon kunde lägga under nåt stort papper. Det var inte lätt för jag kunde knappt stå upp. Då fick jag hjälp upp i sängen där jag blev knäståendes med händerna på sänggaveln. Jag kollade på klockan och såg att den var en minut i 12. Bebisens huvud var på väg ut och barnmorskan sa till mig att flåsa och inte trycka på för hon var tvungen att ta hål på hinnorna eftersom Milo hade segerhuva. Sedan fick jag krysta igen och då kom resten av kroppen ut plus massor av vatten. Fick sedan reda på att jag hade haft onormalt mycket vatten. Jag behövde inte bli sydd. Det kändes himla skönt. Sedan ville Milo äta. Han åt i tre timmar. Magnus och jag fick en bricka med goda mackor och dricka. Magnus fick mata mig eftersom jag ammade .

Nu efteråt är jag faktiskt lite mallig över att ha gått igenom förlossningen helt utan smärtlindring. Jo förresten jag tog alvedon när vi fortfarande var hemma. Men jag tror verkligen att avslappning är a och o. Jag frofylaxandades en del men upptäckte att det kändes allra bäst då jag "låtsassov" genom värkarna.

Tack för alla fina kommentarer. Det var jättekul att komma hem och se att det kommit så många kommentarer. Ja just det, jag glömde ju att skriva att jag kommit hem. Orkade inte stanna på bb mer än ett dygn och några timmar. Det blev så långtråkigt. Längtade hem till min säng och min dusch.

Nu är det läggdags. Kram och godnatt.