kristinamille

Idag skrämde Milton nästan livet av mig. Jag höll på att byta sängkläder i min och Magnus säng och Milton var såklart med och hoppade omkring i sängen och busade för fullt. Han slog i bakhuvudet lite i sängkanten men det var ingen fara, men jag sa åt honom att han fick leka i mitten av sängen så han inte skulle slå sig igen. Plötsligt hoppar  han upp och landar på magen och det såg ut som om han landade mjukt men han skrek till högt. Då trodde jag att han landat på näsan eller bitit sig i tungan och lyfte upp honom. Han bara gapade jättestort och jag väntade på att han skulle gallskrika men det komm inget skrik utan Mille såg ut som han somnade till. Han blev likblek och alldeles kall och snarkade några gånger och verkade sedan helt borta. Hans blick var tom och jag trodde att han han hade slutat att andas så jag dunkade honom i ryggen och försökte få honom att kvickna till. Sen märkte jag att han andades och han tittade på mig men verkade inte fatta vad som hände.Han blev svettig men var fortfarande kall och blek ,men svarade på tilltal och sen fick han lite banan och festis och mormor och morfar kom på en snabbvisit.  Efter ett tag så kom ansiktsfärgen tillbaka och Mille var som vanligt. Han verkade dock inte komma ihåg vad som hänt innan. Jag fattar inte heller vad som hände. Trodde först att Milton kanske hade tappat andan/luften men de gånger jag har varit med om det  (på dagis) så har barnen alltid blivit livrädda och skrikit och gråtit länge när de fått tillbaks andan men så gjorde ju inte Mille. Han måste ha tuppat av och sedan inte komit ihåg ett dugg och därför inte bivit rädd eller ledsen. Jag däremot har nog aldrig varit så rädd.