kristinamille

Jag vill inte vara vuxen

     

Man skulle kunna säga att jag är vuxen, ja man skulle till och med kunna säga att jag är en tant för jag är ju nästan 30 år. Jag äger ett ica kort, har börjar handla på kappahl, köper skor som är bekväma och tycker att alla kjolar som slutar över knäna är alldeles för korta.

Jag har slutat feströka och om jag är ute och partar så dricker jag aldrig mer än två öl. Vin klarar jag inte av för då får jag så ont i mina tänder.

Jag är mycket intresserad av fina serviser och annat porslin. Fyndar gärna på auktioner och loppisar och visar sedan upp mina fynd för släkt och vänner.

Men nu till saken. Jag fattar inte hur åren kan gå så fort. Jag hinner inte riktigt med. Jag är fortfarande ett barn och jag har långt kvar tills jag blir vuxen. När vi går till leksaksaffären för att titta efter något till min son så går jag direkt till Barbie avdelningen. Där står jag och väljer vilken av dockorna jag skulle köpa om jag fick. Brukar också bestämma en docka som min kompis Helen skulle köpa. Både Helen och jag var lyckliga ägare av den gulklädda freestyle barbien på höger bild ovan. Jag ägde också Rock Star barbien till vänster. Jag vet inte riktigt när vi slutade att leka med dockor. Eller jo förresten, det vet jag men det kan jag inte skriva för det var inte så länge sedan.

Jag saknar att inte ha någon som tar hand om mig och lagar mat till mig och bäddar min säng. Jag saknar att inte längre få 30 kr av mamma att köpa korv och pommes från gatuköket. Att inte längre gå på spökjakt och göra eget spöktåg i Helens garderob.

Tänk att vara 13 igen och min första stora kärlek som gick en klass över mig satte sig vid samma bord som mig en gång i matsalen. Jag svettades som en tok och satt o skakade och fick inte ner en endaste matbit. Killen såg mig ju inte ens för jag var ju en tönt i New Kids t-shirt. Jag tordes inte säga ett endaste ord till honom under hela skoltiden och när han en gång på ett disko dansade tryckare med en tjej så såg jag att de hånglade. Jag grät hela nästa dag. Jag minns att jag hade en heldags fiolträning och det var omöjligt att se noterna för alla tårar. Dumma dumma Magnus som krossade mitt lilla tonnårshjärta.

Denne Magnus bor fortfarande kvar i stan. Han är far till mitt barn. Coolt va.  Nej nu ska jag gå och väcka Magnus och Mille som ligger och snarkar på övervåningen.

Jag skrattade så att jag nästan grät när jag läste ditt inlägg, fast högstadietiden med olycklig kärlek och fula kläder hade man ju kunnat hoppa över.

Men vi hade ju så snygga kläder. Den senapsgula kavajen med grön lång stickad tröja under var en favorit. STS summer tour t-shirtarna, de stora randiga från kappan, ja listan kan göras hur lång som helst när det gäller hur trendmedvetna vi var. Ja just det nu kom jag på det bästa. När vi matchade varandra med olika batiktröjor.

Hahaha japp vilka modenissar vi var. Modepolisen hade behövt rycka ut och burat in oss.